Sexigt skimrande gyllenbruna spiror?

Sexigt skimrande gyllenbruna spiror?

Det är i år det ska hända. Det är i år det måste hända. Jag vet, det kan tyckas lite märkligt att jag hoppas så starkt på detta när det aldrig tidigare har hänt. Men det sista som överger människan är hoppet. Kanske händer det sådär helt plötsligt, som i trissreklamen. Jag har längtat varje år de senaste… låt se nu… 30 åren? Toklängtat. Hoppats. Försökt. Men aldrig riktigt lyckats med resultatet.


Jag pratar förstås om Snygga Sommarben. Ni vet vad jag menar. Sexigt skimrande gyllenbruna spiror utan ett uns av hårstubb eller minsta oranga brun-utan-sol-strimma. Såna där glänsande läckra sommarben som lyfter varje klänning, ser amazing ut i sommarens öppna-tå-skor och som ger dig minst en decimeter längre ben om du har shorts.

Men det verkar vara nåt fel på mina ben. Eller, inte bara benen förresten. Vi snackar hela kroppen. Huden närmare bestämt. Scandinaviskt blond och blek, jamen det är ju ok.

Men jag är på en annan ”level” här, som mina spelberoende barn skulle ha uttryckt det. Och det fattas en hel del poäng och ”skills” innan jag når den solbruna ”leveln”. Jag verkar nämligen sakna en grundläggande mänsklig förmåga: Att bli solbränd. Jag har begåvats med en liksom gråblåaktig hy. Ett miljövänligt A4-ark framstår lätt som det fått fin färg i vårsolen jämfört med mig. Jag är liksom mer åt genomskinliga hållet.

Tro mig. Jag har försökt att sola. Det är svårt. Det är inte bara helt vansinnigt tråkigt, det är dessutom fullständigt omöjligt att hitta några lediga minuter att lapa sol ens på semestern, med gräs som ska klippas och tre barn som ska matas fem gånger om dagen och tänder som ska borstas och rum som ska städas och rabatter som ska skötas och semesterböcker som ska läsas och rosévin som måste drickas och ja…Det är ju så mycket som ska göras de där korta sommarveckorna. Sola hinns liksom inte med.

Min hud verkar dessutom ytterst ovillig att bli brun. Den går rakt från vinterblek till neonmagenta direkt. Oavsett om jag kör sån där turboolja som ska boosta brännan på nolltid, maxar skyddet med solfaktor 50, eller stoppar i mig såna där mystiska morotstabletter som ska hjälpa solbrännan på traven och som bara säljs via suspekta postorderföretag (samma som försöker övertala en att prenumerera på trosor)(trosor – allvarligt!!!?). Jag har bara två lägen. Blek. Eller illcerise.

Min starkaste teori är att det beror på att jag börjar för sent på säsongen. Det blir lite av en ond spiral varje år. Jag vill inte visa mina bleka ben i maj, för de är ju … ja …för bleka helt enkelt. Så jag väntar till juni. I juni är mina ben fortfarande lika bleka. Problemet är att alla andras ben nu börjar bli lite småbruna, vilket gör att jag känner mig än mer obekväm med att visa mina likbleka.

Registration

Bli medlem i vårt Bra Vardag och få exklusiva erbjudanden!

Bli medlem

Så jag väntar tills i juli, tänker att jag ska gå ut hårt på semestern. Grejen är att i juli har alla andra TOKSNYGGT BRUNA sommarben. Och mina ser ut exakt som i maj. Möjligen med några skumma cerisa fläckar på ena vaden, efter den där lunchen i solen då jag satt med benen i kors. Fast det ser snarare ut som jag fått någon slags hudsjukdom, än som början på Snygga Sommarben.

Och i augusti är ju loppet kört. Tåget har gått. Säsongen är över. Det är ungefär då jag brukar nå den level av … eehhh…låt oss kalla det desperation, som så lätt leder till att jag tokhandlar brun-utan-sol-produkter med passerat bäst-före-datum på rean. För att liksom komma ikapp alla andra. Jag smetar och sprayar och kletar som en tok för att få den där jämna fina färgen som utlovas.

Så står jag än en gång där. Med orangeflammiga ben, där vissa fläckar, särskilt då på typ knäna, nått djuporanga färgtoner som inte ens den starkaste skrubbkräm förmår skrubba bort. Och jag tvingas gå och svettas i de vanliga jeansen ännu ett år, för nylonstrumpbyxor kommer inte i närheten av att kamouflera de där leprafläckiga benen.

I år funderar jag på att testa en ny metod: soldusch. Fast det blir ju ganska dyrt att pröjsa en femhundring var fjärde dag i fyra månader för Snygga Sommarben. Budgetalternativet är heltäckande, hellånga klädlösningar. Detta alternativ skulle ju dessutom lösa två problem i en smäll: Bortsett från bleka-benen kan jag även kamouflera det faktum att jag inte heller i år känner mig riktigt i fas med mina Beach 2014-planer rent formmässigt. Våren gick ju så snabbt.

Jag blir i alla fall lätt att spotta på beachen i sommar. Det är jag som sitter och svettas i det svarta fotknölslånga tältet.

Kom gärna fram och säg hej!

/Sofia Zetterman

Bekräfta dina kontaktuppgifter

För att slutföra din förfrågan, var god fyll i informationen nedan