Hur drabbar en dålig lärare ditt barns skolgång?

DesktopImage
0
När det gäller skolan och uppnådda resultat spelar barnens lärare en stor roll. Men om läraren brister och om skolan inte tar tag i problemet, vad gör man då? Ämnet är komplext och det finns inga enkla svar, men du kan åstadkomma förändringar. 

Trots att svenska skollagen säger att det är alla barns rätt att gå ut med fullständiga betyg är de så många som 22, 6 %*  som inte gör det. Därför är det viktigt att man som förälder värnar om barnets rättigheter till en bra utbildning och att man är delaktig i skolan.
Ett effektivt sätt är att göra studiebesök på lektionerna, då lär man känna läraren och eleverna bättre och får en tydligare bild av hur undervisningen är.  Har barnet fått en dålig lärare är det upp till föräldrarna att stötta och hjälpa barnet med läxor. Kanske klarar inte läraren av att lära ut på ett pedagogiskt sätt. Är det flera föräldrar i klassen som upplever att läraren inte klarar av att lära ut så bör man prata med skolledningen.

Men börja med att prata med läraren och be honom/henne berätta om sin pedagogiska tanke bakom lärandet. Försök få ett grepp om vad som lärs ut så att du kan stödja barnet hemifrån.

- När min yngste son började skolan hade han svårt för alfabetet så jag bestämde mig för att vara med på en lektion. Då kunde jag se den logikmiss som läraren gjorde, hemma kunde jag förklara hur läraren tänkte, berättar Anna-Karin Fredmer, beteendevetare och filosofie magister i pedagogik och utbildningsledarskap.

Vänd dig till klassföreståndaren eller barnets mentor i första hand om du har funderingar om skolan och lärandet. Det gäller även om det är andra lärare som brister. Det är förstås svårt att säga till någon att han eller hon inte klarar av sitt jobb så det är en känslig fråga. Säg att du vill ta del av hans eller hennes plan för terminen, vad undervisningen kommer att handla om och vad som krävs för att uppnå de olika betygen. Kan inte läraren ge dig den får du gå till skolledningen. Skolverkets läroplan ligger på deras hemsida, men skolan kan ha gjort förändringar.

- Läraren ska kunna berätta om sin pedagogiska planering och det ska finnas en studieplan. Det går inte att jobba mot ett mål om målet inte är tydliggjort. Tyvärr är min erfarenhet att många lärare lär ut utan att ha någon pedagogisk tanke. Dessutom finns det många obehöriga lärare i skolorna, då handlar det om en bristande kunskap. Kanske är de utbildade i ett eller två ämnen men undervisar i fler ämnen, säger Anna-Karin Fredmer.

Enligt svensk lag måste skolan göra ett åtgärdsprogram om barnet inte uppnår godkänt resultat. Man bör kolla och se varför det blivit så och gå igenom vad man behöver jobba med. Om Kalle till exempel inte kan lära sig matematik får man luska ut varför det är så.

- Det är skolans plikt att se till att alla barn når de uppställda målen, har de väl nått målen anses det alltför ofta tillräckligt och eleverna utmanas inte vidare i sin läroprocess. Tyvärr visar många utredningar att man ofta lägger inlärningsproblemet utanför skolan. Om inte barnet lär sig enligt normen kan man skylla på föräldrarnas utbildning, språkkunskaper, härkomst osv, berättar Anna-Karin Fredmer.

Skolans utvecklingssamtal är till för att man ska kunna stämma av hur det går för barnet. Utvecklingssamtalen sker oftast i samband med novemberlovet, i slutet av terminen. Uppdagas problemen först då kan det för barnen bli oöverstigligt att jobba med, vilket gör att barnet kan tappa lusten helt. Därför gäller det att man som förälder hänger med redan i början av terminen.

Utvecklingssamtalen ska visa de uppställda målen, vad som krävs för att nå dit och var barnet ligger. Ligger barnet efter ska det göras upp en konkret plan på hur man ska gå tillväga, den ska sätta upp kort- och långsiktiga mål och hur de ska följas upp. Det måste vara mätbart så att barnet kan få känna sig duktigt och att de klara av målet. Om det inte blir någon förändring är det läge att prata med andra föräldrar om hur de upplever undervisningen. Uppmärksammar föräldrarna skolledningen på att det är ett allmänt problem kan läraren få en medlärare som kan gå in och hjälpa till.

Om barnet har dyslexi eller någon annan diagnos som gör att hon/han har svårt att ta till sig det läraren säger är det skolan som bestämmer resurserna. Ofta står det i utredningen som gjorts vad som krävs, kanske egna böcker som de kan anteckna i, inläst material, muntliga redogörelser.

- När man har provat allt annat kvarstår alternativet att byta skola, men det behöver inte innebära att det blir bättre i den nya skolan och barnet får bryta upp från sina kamrater. Innan du valt skola kan du försöka luska reda på hur andra föräldrar upplever skolan, göra studiebesök och prata med rektor om lärarplanen, säger Anna-Karin Fredmer.


Checklista

  • Ta reda på terminens studieplan.
  • Var med på någon eller några lektioner.
  • Fråga läraren om ditt barn hänger med i undervisningen.
  • Brister läraren i sin undervisning, tala med honom/henne om konsekvenserna det ger ditt barn.
  • Sätt upp en gemensam plan tillsammans med läraren om barnet halkar efter.
  • Anser flera föräldrar att läraren brister, tala med skolledningen.

Källa: Skolverket

Av Elisabet Garcia Dahlbäck

0

Lägg till en kommentar

Vi tror att du kommer att tycka om