Semester, ja. Men ledig? Inte mycket.

Semester, ja. Men ledig? Inte mycket.

För begreppet ”semester” ser ju lite annorlunda ut sedan barnen kom. Jag vet inte hur ni känner, men det känns på något vis som fel ord för den tid jag tillbringar med mina barn på sommaren. Det handlar ju knappast om sorglösa veckor av sköna sovmorgnar, långa roséluncher, happy-happy-familjemys utan konflikter, restaurangmiddagar, resor och kulturella event.


Sol. Sommar. Sommarlov. Tio veckors härlig ledighet framför oss… eller vänta.. Hur var det nu? Fyra veckors semester att ta ut, barnbyten varannan vecka och ett djävulusiskt pusslande som även involverar släkten för att få ihop de där tio veckorna på ett smart sätt. Det är ju trots allt få föräldrar som har förmånen att vara lediga tio veckor med sina barn. Och, i ärlighetens namn, kanske ännu färre som skulle orka.

För begreppet ”semester” ser ju lite annorlunda ut sedan barnen kom. Jag vet inte hur ni känner, men det känns på något vis som fel ord för den tid jag tillbringar med mina barn på sommaren. Det handlar ju knappast om sorglösa veckor av sköna sovmorgnar, långa roséluncher, happy-happy-familjemys utan konflikter, restaurangmiddagar, resor och kulturella event.

Semester står numer för något helt annat. Man påstås förvisso vara ”ledig”. Och enligt ordboken står ”ledig” för ”fri från uppgifter att göra” och ”avbrott i arbetet”.

Det är här problematiken uppstår.

Ledig? Fri från uppgifter att göra? Detta är begrepp jag dessvärre inte kan identifiera mig med på min så kallade ”semester”.

Seriöst. Jag jobbar typ aldrig så mycket som på semestern. Jag jobbar flera heltidsjobb 24/7. Mest betungande är mitt uppdrag som någon slags mattant. Det krävs frukost och mellis och lunch och fika och mellis och middag i ett evigt kretslopp som kan ta kål på även den starkaste. Betänk då att jag inte ens gillar att laga mat. Och enligt barnen är sämst på matlagning. Snacka om felfördelning av resurser!

Registration

Bli medlem i vårt Bra Vardag och få exklusiva erbjudanden!

Bli medlem

Jag dubbeljobbar även som tvätterska, ett uppdrag som i runda slängar kräver sin halvtidstjänst, och sen är jag utöver detta städerska, eller ”lokalvårdare” som det så fint heter. Man skulle kunna tro att en lokalvårdare fick mindre att göra sommartid, då barnen leker ute och vistas mindre i lokalerna, men nej då. För sommartid tar nämligen ingen av sig skorna längre, utan skenar ut och in som om de fick betalt på ackord. Och drivor med grus, sand, lera, gräs och en och annan myra hänger med på köpet.

Sen knäcker jag extra som taxichaffis och kör bilen full med ungar till kompisar och fotbollsplaner och bad och träning och läger. Badvaktstjänsten varierar mellan ett par timmar till ett par dagar i veckan. Till vardags rycker jag även in en del som polis, en roll som blivit mer betungande nu när äldste sonen närmare sig tonåren. Det är minst sagt en hel del små meningsskiljaktigheter som leder till bråk som ska redas ut. Ibland måste jag även iklä mig domarrollen, ofta i kombination med pro-bonojobb som diplomatisk medlare, psykolog eller terapeut. Som sjuksyster gör jag punktinsatser på uppskrapade knän och kvällstid jobbar jag även som underhållare. En ganska kass sådan, bör tilläggas. Merparten av uppdraget har jag – trots dåligt samvete – delegerat till Netflix och min vän paddan.

Har jag sagt att jag även är trädgårdsmästare? Jo radhusbonden har ju några misskötta kvadrat ogräs som kräver sitt, och sedan en helt miserabelt igenväxt sommarstugetomt också. Att smygkolla vanliga jobbmejlen är ju rena rasten i sammanhanget.

Så nej. Med tanke på att jag jobbar över tio jobb dagtid under semestern skulle jag inte kalla mig ”ledig” på semestern. Och definitioner som ”fri från uppgifter att göra” känns faktiskt väldigt långt från min verklighet.

Jag är aldrig i så stort behov av semester som just efter semestern. Efter ett par veckor är jag i det närmsta utbränd av allt jobbande på övertid.

Jag vet att det är helt icke Politiskt Korrekt att erkänna detta, men det händer att jag längtar. Och jag tror att även du har gjort det nån gång i smyg. Längtat efter att få komma tillbaka till kontoret och dricka kaffe i lugn och ro vid mitt skrivbord. Att få gå på toa i fred utan barn som bankar på dörren. Att äta lunch som någon annan har lagat i vuxet sällskap.

Tryck ”gilla” om du känner igen dig?!

/Sofia Zetterman

Bekräfta dina kontaktuppgifter

För att slutföra din förfrågan, var god fyll i informationen nedan